Utställningar

Utställningssommaren 2018

Sally - Scapegrace The Heat Is On

Under sommaren 2018 har våra hundar verkligen gjort bra ifrån sig i utställningsringarna. 

Charlie har även i år visat hur fin han är och erövrat både BIR och BIM, samt en mängd placeringar i bästa hanhundsklass. 

Vår holländare Hugo, som visats sparsamt under de senaste åren har i år fått följa med igen. Det är så roligt att höra domarnas kommentarer om hans vackra överlinje. Där kan absolut nymånen få vila. På SvKTR specialen för Cindy Pettersson överraskade han mig, och alla andra genom att bli bästa hane. Inte nog med det, han tog även BIR-et och blev BIS-2. 

Selma som vi samäger med familjen Bowenius/Sjöqvist började lite trögt, då hon var lite sen i utvecklingen av kroppen. Men med specialmat som pannkaka, köttbullar och korv växte hon till sig och har under sensommaren lyckats ta med två fina certrosetter hem. En med Amanda i snöret och en med Linda. Blir spännande att se hur tävlingen mellan mor och dotter som handler utvecklar sig.

Vårt yrväder Sally, som definitivt är sen i sin utveckling har också fått följa med under sommaren. Det är ömsom vin, ömsom vatten för den tösen. Antingen ser hon spöken i hela ringen och kryper runt eller så visar hon sig med bravur. Bäst går det när Amanda håller i snöret. Några CK har de fått med sig hem i sommar.

Britta som jag äger ihop med Lena Larsman har fortsatt året på samma sätt hon började och placerar sig i Bästa tikklass de flesta gånger hon är med. Hon har lyckats med både BIR, BIM och BIG-placering under sommaren.

Gammeltanten Misty gör alltid bra ifrån sig och har blivit bästa veteran på alla utom en utställning i sommar. Sommarens höjdpunkt var BIS-veteran på SvKTR specialen i Piteå. Misty har även varit med i junior handling med Amanda där se blivit uttagna till finalen på Stora Stockholm.

Vi har haft med våra hundar i uppfödargrupp flera gånger och fått HP varje gång. En BIS-4 placering på SKK och ett BIS-1 på SvKtr har vi lyckats med. Väldigt kul att få ihop en grupp med tanke på hur få hundar vi fött upp.

Det är med spänning vi ser fram mot slutet av årets säsong!

 

CRUFTS 2018

Crufts är en av världens strösta utställning och hålls i Birmingham varje år i mars. För att få deltaga på Crufts måste man kvalifisera sig, vilket för oss Svenskar är ganska tufft. Man måste man vinna juniorklassen eller bli bästa hane/tik på någon av de fyra kvalificeringsutställningarna som ligger inom 50 mil från oss. Hunden skall vara internationell champion - C.I.B eller som Misty vara upptagen i Engelska kennelklubbens stambok. 

I år bestämde vi oss för att åka med Charlie och Misty. Kanske sista gången som Misty orkar följa med på en så pass lång resa och sedan visa sig på utställning. Hon fyller ju nio år snart. Det var två väldigt nervösa resenärer som entrade insläppet till färjan, med tanke på tidigare år. Men båda var lika lättade och förvånade när allt gick som smort. Bara att köra på färjan i Holland.

Eftersom vi var framme i England tidigt på fredagsmorgonen tog vi det väldigt lugnt på vägen mot Birmingham och passade på att se lite fina städer på vägen. Väl vid hotellet blev vi glatt överraskade hur fint de renoverat. Efter att Inge badat hundarna gick han ut på stan för att fotografera medan jag fönade hundarna.

På lördagen var det så dags för utställningen. Nu börjar vi ju bli hemtama på NEC så det var inga problem att hitta både parkering och sedan ingången, även om vi i år inte kunde gå runt husen utan måste kryssa inne i hallarna mellan alla försäljare för att komma till ringen. Vi hade fått våra platser alldeles vid ringen så vi kunde stå vid hundarna och ändå se vad som hände i ringen. Som alltid gick första timman åt att hälsa på gamla och nya bekanta.

Så blev det dags för Charlie. Han tävlade i open class - vilket oftast är den största klassen där de flesta champions tävlar. Både de från UK och alla från Europa. I år var det väldigt många hundar från länder utanför UK. Charlie sprang fint runt ringen och fick fina kommentarer från folk vid ringside. Dock ingen placering i den hårda konkurrensen.

I England går veteranerna först så kort efter att Charlie varit inne blev det dags för Misty. Oj vad nervös jag blev när jag såg att vi skulle tävla mot toppvinnarna både i England och Irland. Ett väldigt meriterat startfält bland de äldre damerna där man är veteran redan vid sju års ålder. Misty var på ett strålande humör och visade sig från sin allra bästa sida, speciellt när supporterklacken från Göteborg passerades. Efter att domaren Sue Bird gått igenom alla damerna fick vi gå runt och sedan tittade hon och jämförde dem mot varandra.

Jag hamnade nästan i chocktillstånd när Sue pekade på Misty och högt och tydligt sa First, sedan bröt supporterklacken ut i ett helt underbart, men våldsamt väsen. Leendet på matte hade gått runt huvudet om öronen inte hade tagit emot. Vilken sann tibbe hon är, vårt lilla lakritstroll som lyckas med att vinna en klass på Crufts. Efter fotografering och kritikskrivning fick vi överlyckliga lämna ringen för att ta emot ännu mer gratulationer. Misty tog det hela med ro och la sig lugnt på trimbordet och förväntade sig att alla skulle klia henne på magen.

Tack till alla för gratulationer och fint support och för att vi blev firade med bubbel och godis!

Fredricia 2018

När klockan ringde vid 04:00 var jag inte pigg, men det vara bara att stiga upp. På med kaffet och klä på sig. Som tur var hade vi packat bilen kvällen innan så det var bara att åka iväg. Idag gällde en liten resa på 50 mil innan vi var framme i Fredricia i Danmark. DKK hade internationell utställning och jag ville så gärna ha ett cert till Britta för att hon skulle bli Dansk champion. Vid förra försöket blev hon 2-a bästa tik med Cacib och Reserv-cert. Som sällskap hade vi även med oss Charlie.

Jag har ju turen att ha en man som gillar att köra så jag kunde sitta vid sidan och slappa, även om jag inte somnade. Väl framme var det första hindret att hitta en parkering som inte låg en km från ingången. Inge hittade en lucka mellan två bilar som inte var mer än 3/4 parkeringsruta, men där skulle han stå. Jag fick hoppa ut innan han parkerade för det gick inte att öppna dörrarna på båda sidorn och han fick verkligen slimma till sig för att själv komma ur bilen. 

Väl inne i hallen fick jag snabbt börja borsta på Britta medan Inge gick runt med Charlie som ännu en gång inte ville hålla svansen. Han har ju alltid varit en fegis, men nu har det blivit lite väl många som måste springa in i rumpan på honom. Dock kände han sig säker när matte gjort finishen och vi klev innanför ringbanden. Han rörde sig med svansen på ryggen, men drog hejdlöst för att komma ut till husse som stod på utsidan. Något som t.om domaren påpekade i sin kritik och även muntligt senare. Som tur var övervägde fördelarna så han vann championklassen och blev bästa hane. Gissa om dagens härligaset leende kom när jag talade om för BH-2 att han får Cacibet eftersom Charlie är C.I.B.

Eftersom Charlie blev bästa hane började jag misströsta att jag skulle få något på Britta. Domarna brukar ju fördela priserna. Jag hade ju ett guldläge då Britta var ensam i CHKL, men det innebar ju att det var desto fler som tävlade om certet. 

Britta visade sig från sin bästa sida och vann CHKL med CK och blev sedan bästa tik med cert och Cacib. Detta innebar att hon nu även kan titulera sig Dansk Champion. Så skulle då jag och Inge tävla mot varandra. Gissa om jag blev glad när Britta fick den gul/röda rosetten.

Efter en lång väntan blev det dags för filaler. Innan jag skulle in i grupp 9 hjälpte jag till att visa en liten tik i Maj-Britt Christiansens avelsgrupp som placerade sig som BIS-4 - Grattis!

Väl i grupp 9 hade Britta tröttnat och på väg in i finalringen hoppade en berner sennenhund in i ledet och skrämde nästan slaget på flera av hundarna så där fick vi ta ett varv runt och visa upp oss. Men vad gjorde väl det när vi fått både BIR & BIM med oss hem. De 50 milen hem gick ganska bra att köra efter den segern.

Lilla Stockholm

jag och Lena hade bestämt oss för att åka till Stockholm på årets vinnarutställning. Eftersom vi fått tidig bedömning hade jag bokat hotell på lördag kväll.hade väl kunnat tänka mig att fira Påskafton på annat sätt, men är man utställningstokig så är man.

På lördag eftermiddag satte vi oss i bilen och körde iväg. Lilla Himla som för första gången var på långresa skötte sig utmärkt. Eftersom jag hade löptikar och Malte varit hemma hos oss och parat Smilla på morgonen hade vi bokat var sitt rum. väldigt skönt eftersom jag hade väldigt svårt att sova då jag var dunderförkyld.

Efter en hotellfrukost gav vi oss iväg till Kistamässan. Malte var först och han visade sig från sin bästa sida och vann veteranklassen och placerade sig fyra i bästa hane. Lilla Himla skötte sig utmärkt och tog tredjeplatsen i en stor juniorklass.

Misty hade lyckats med att bli fransysk, ha kort hals och för små ögon, något jag aldrig fått höra om henne men någon gång skall väl vara den första. hon placerade sig tvåa med Ck. Trixie fick en dunderkritik, men domaren avslutade med att säga något han inte trodde jag skulle hålla med om; hon bar på ett kg för mycket. Nja med tanke på hur svullen en höglöpande tik kan vara så höll jag helt med. Vinst i veteranklass med CK.

Lena visade Misty till fyra bästa tik. Ingen placering för Trixie. Bästa veteran vann Malte, men båda fick ju titeln SE VV- 15.

Dagen roligaste kommentar kom från domaren när han sa till mig att jag var i riktigt dålig kondition. Wow vilken iakttagelseförmåga. Jag hostade som en tok, pratade som jag svalt en cigarr på tvären, högröd i ansiktet och svettades som en gris efter tre varv i ringen. 

Malmö 2015

lite extra roligt i Malmö i år med en hel del nya hundar eller några som inte visas så ofta. Jag hade dock med mig trotjänarna Misty och Trixie. Eftersom tjejerna går sist hade jag gott om tid att kolla alla de andra hundarna. Riktigt kul med många fina hundar. Dock var det championhanarna som var de vackraste. 

Den fina Claude tog hem bästa hane. Men hur skulle mina flickor stå sig i konkurrensen. i CHKL var det fem fina tikar. jag var väldigt glad när lilla Misty fick första platsen. Trixie var ensam i veteranklassen så hon vann med CK. Eftersom domaren Birgith Seloy tidigare visat att hon gillar Misty mer än Trixie fick Inge för första gången gå in med Trixie. Jag ville ju helst ha förstaplatsen. Och det fick Misty. Inge lyckades bli fyra bästa tik med Trixie.

Det blev precis som jag hade hoppats på Misty BIM och Trixie Bästa Veteran. När jag talade om för domaren att hon gav Misty BIM i DK för två år sedan och då fick titlarna DK UCH och C.I.B log hon pilimariskt och sa att hon hade gissat att hon dömt henne förut.

Tyvärr blev veteranfinalen en väldigt tråkig historia, inte för att vi inte blev placerade utan för domarens agerande. Vi stod alla uppställda i uppsamlingsringen och domaren gick längs ledet av fina veteraner. Han tittade på hundarna, vände och gick tillbaka. Detta gjorde han tre gånger. Han tog inte i en enda hund och tittade inte på någons rörelser. Sedan sprang vi in i finalringen. Jag antar att han såg rörelserna på de första hundarna. När jag som var i mitten av ledet kom in i finalringen stod han med ryggen åt oss som visade hundarnas rörelser och tittade på de första. Hur i hela friden skall han kunna ta ut de fyra bästa veteranerna om han inte tar i hundarna eller ser dem röra sig? Tycker faktiskt precis som många andra av veteranägarna att det inte är ok. 

CRUFTS 2015

I år hade vi med både Trixie och Misty till Crufts - världens största utställning som hålls i Birmingham. Det var anmälningsrekord med över 220 anmälda tibbar och domare var Gillian Marley som föder upp tibbar med prefixet Myrlea.

Trixie tog en placering bättre i år och slutade trea i veteranklassen med följande kritik:
This 9 year old black and white bitch was a square balanced exhibit who moved with positive front and rear movement as she drove around the ring. Her head is correct with a pleasing expression, adequate neck and good topline with high tail set, lost out on a higher place on overall finish.
Jag var överlycklig.

Efter en lång väntan blev det så Open class, den största klassen med den största konkurrensen. Eftersom det inte finns någon championklass i England hamnar alla champions här. Den ena mer pälsad än den andra och så lilla Misty som jag gärna hade sett mer päls på. När alla hundarna var genomgångna fick jag börja med att gå fram och tillbaka, vilket även fem eller sex av de andra fick göra. Sedan gick domaren ett varv förbi alla hundarna och tog ut vinnaren.

Därefter vände hon sig om och pekade på Misty, jag höll på att svimma. Mitt lilla lakritstroll tvåa i open på Crufts, jag sken som en sol (vilket syns på alla bilder). Kritiken på Misty löd:
This is well balanced black bitch with pleasing square outline. She may not have the longest of coats but what she has is good quality.  She has a delightful typical head and expression with good strong bite.  Overall she was slightly finer built than first, compact in body shape, good ribbing and high set tail. She has enough chest, ribcage and body condition. Just lacking is the overall finish for higher honours. Won her place today on her easy flowing action.

En ofantligt trevlig och framgångsrik resa i underbart sällskap av Anki, Inge och Johan

SvKTR Eskilstuna 2015

Charlie - Scapegrace So What Bästa TT valp och BIS-Valp för Rob Douma, Holland

Årets första special är alltid lika spännande. Även om det gått väldigt bra för oss på denna utställning under tidigare år så hade jag inga större förhoppningar. Jag hade väl förhoppningar på att Trixie skulle kunna bli bästa veteran, med det är olika konkurrens vid varje tävling.

Den drygt fyra timmar långa resan gick över förväntan då snön fallit i mycket mindre mängd än vad som utlovats. Väl på plats började vi att socialisera Charlie och Bamsen. Efter femtiarton varv runt ringen lugnade sig pojkarna till en hanterbar nivå.

Jag fick slita hårt för att få Charlie att stå still i ringen. Det gick ganska bra även om han stod åt fel håll lite då och då, men han stod åtminstone ganska still. Han kunde även visa sina rörelser i samma gångart på alla benen, vilket han oftast inte gör. Är man ett busmonster så är man. Jag blev väldigt förvånad, men ofantligt glad när han fick vinna av pojkarna. När domaren senare gav mig den rosa/gula rosetten strålade jag.

Näst på tur stod Bamsen. Sedan ringträningen dagarna innan verkar han ha fattat precis vad som förväntas av honom. Han stod som ett ljus framför domaren och gick som en klocka. Även det läskiga bordet klarade han jättebra. Jag blev väldigt nöjd över att han fick excellent. Domarens kommentar var att allt satt på rätt ställe, det var bara för lite av honom under pälsen. Men han skall nog växa till sig.

Misty visade sin allra bästa sida och vann championklassen med CK. Trixie satte som vanligt nosen i vädret när hon kom innanför ringbanden vilket resulterade i att hon vann veteranklassen med CK. Eftersom det inte fanns någon veteranhane blev hon samtidigt bästa veteran. I bästa tikklassen vann Trixie och Misty kom trea.

Att domaren sedan ville ha Claude som vinnare passade inte Trixie ett dyft. Hon gick med Markus fram till den röda skylten och hade väldigt svårt att förstå att hon som BIM skulle stå bakom. Jag fick dra hårt i henne för att flytta på henne och då blängde hon på både mig och Markus - snacka om diva.

Efter några timmars väntan i goda vänners lag blev de så finaler. Först skulle Charlie in och nu visade han att han hade fattat grejen (eller så var han för trött för att busa). Inte i min vildaste fantasi hade jag trott att vårt bortskämda lilla monster skulle bli BIS-valp på sin första utställning. Tur man har öron som tar emot mungiporna.

Fort ut med lilleskrutt och in med Trixie. Om sonen skall få en BIS rosett så skall väl mamma det också. Inte varje utställning man vinner BIS-Valp och BIS-Veteran. Gissa om man blir glad när domaren efterbedömningen säger att jag har utmärkta tibbar av den rätta typen. Efter denna dag var det väldigt enkelt att köra de drygt 40 mil vi hade hem.

 

 

MyDog 2015

Misty innan hon skall gå in i ringen på MyDog

Första helgen i januari är det stor utställning i Göteborg där vi självklart brukar vara med. Man får ju passa på när det bara är 10 minuters väg till utställningen. I år hade vi med oss Misty och Trixie båda dagarna.

Lördagen dömdes av Liz Cartledge och söndagen av Lisa Molin - för oss nya domare båda två.

Misty placerade sig trea resp. fyra i championklassen med CK och Trixie vann veteranklassen med CK och blev bästa veteran båda dagarna. På lördagen placerade sig Trixie som tvåa bästa tik och blev även utplockad blad 9 veteraner i finalen, dock utan placering. På söndagen blev ingen av damerna placerade i bästa tik.

Eftersom Tibbeklubben även har rasmonter på MyDog fick Charlie följa med och vara monterhund när husse stod i montern. Han satt eller stod på bordet nästan hela lördagen och pussade eller lät sig klappas av alla som så önskade. Han skötte sig exemplariskt och charmade alla med sin busiga uppsyn. Fast är man en sexmånadersvalp är det ju inte så svårt.

 

Växjö 2014

Alex - goaste killen på hela utställningen.

Av någon anledning dömdes Växjö utställningen i år av samma domare som dömde för två år sedan, Svein Helgesen. Som rasspecialist hade han i år med sig två domarelever i ringen. Det är alltid roligt att få visa sina hundar för blivande domare för då går man oftast igenom hunden i lite lugnare tempo och man hinner höra vad domaren tycker om detaljerna. Enligt ena domareleven var Svein mycket duktig på att lära ut om rasens detaljer.

Jag var klart nöjd med dagens resultat: Trixie tvåa bästa tik och bästa veteran samt Misty trea bästa tik.

Men denna dagens bästa behållning för min del var ändå att leka flygplan med Alex. Man blir så varm i hela kroppen när man ser glädjen i hans ögon över att få busa en stund.

Tibethund 2014

Misty 2-a Bästa tik på Tibethund mycket väl visad av Lena

Det är alltid lika trevligt att åka till Tibethund. Trots en dunderförkylning åkte jag och Lena L iväg tillsammans med våra hundar. Jag hade anmält Hugo, men eftersom han fått sitt championat beslutade jag att han fick vara kvar hemma. Jag tog med mig Misty och Trixie. Lena hade med sig Malte och en av Moas valpar som skulle flytta hemifrån. Valpen sov vid Lenas fötter under i stort sett hela resan så det gick väldigt smidigt att ta sig till Stockholm.

Väl på hotellet fixade jag mat till de vuxna hundarna medan Lena överlämnade valpen till sina nya ägare. Vi åt en god middag och hade en trevlig pratstund med en av eldsjälarna inom Lhasa som också skulle ställa ut.

På utställningsdagen fick hundarna sin morgonpromenad och sedan blåste jag deras tassar. En god frukost hann vi också med innan det var tid att åka till badmintonhallen. Väl på plats hade vi endast missat hanvalparna. Bland tikvalparna deltog en av Maltes döttrar som vi naturligtvis måste pussa på, och hom misstyckte inte.

Malte vann veteranklassen med CK. Eftersom Misty och Trixie gick i de sista två klasserna i rasringen hande vi väldigt lång väntan innan det blev vår tur. Under tiden vilade sig flickorna i form och jag hann prata med alla goa tibbevänner. Misty föll domaren i smaken så hon fick en dunderkritik och blev tvåa i CHKL med CK. Trixie blev också tvåa i sin klass med CK, men henne gillade domaren inte lika mycket så för första gången detta året stod hon utanför bästa tikklass. Misty visades mycket fint av Lena i bästa tikklassen och hamnade på en hedrande andra plats.

Dock var det Maltes dag idag. Han blev bästa veteran och i BIS veteran finalen tog han hem den gula tredjeplatsrosetten. På tal om rosetter så måste jag säga att årets upplaga av Best-In-Show rosetter på Tibethund var i särklass. Jag älskar stora fina rosetter, men dessa som jag tror var närmare två meter långa blev bara för mycket även för mig.

September 2014

Smilla blir Dansk champion och BIM

Jag tror att detta nog är den mest framgångsrika månad vi haft i utställningssammanhang.

Första helgen var vi i Sandviken med Hugo och Misty. Det var Hugos första chans att ta sin championtitel. Den chansen tog han. Han blev dessutom bästa hane och BIR. Misty som också var med passade på att knipa BIM.

Andra helgen åkte vi till Rogaland (Stavanger) i Norge och där visade jag Hugo som blev tvåa i klassen med CK och Misty. Det var Mistys dag som blev bästa tik med Cert och championat samt BIR.

Tredje helgen var det dags att åka till Danmark. Denna gången med Hugo och Smilla. Väl framme tyckte Inge att Smilla behövde kissa, vilket inte hon höll med om. När de kom in igen höll jag på att börja gråta. Smilla var pissblöt så det rann om henne från magen och neråt. Vad gör man utan fön. Fram med handduken, sedan borsta, torka med papper, borsta, torka med papper osv. När hon var någorlunda torr fick Inge springa med henne så den varma luften fick henne att torka. Efter över en timmas torkande, springande och borstande var hon tillräckligt torr för att få gå in i ringen. Vilken tur att vi var tidiga och att domaren hade en aspirant i ringen så bedömningen gick långsamt. Hugo vann sin klass med CK och blev 4 BH efter tre utländska champions. Trots missödet med den blöta pälsen lyckades Smilla bli bästa tik med Cert och championat. Dessutom blev hon BIM.

Tre nationella championtitlar på tre olika hundar under tre veckor - Gissa om jag kunde fått en bättre 50-års present.

Sommaren 2014

Under sommaren har Trixie varit valpledig från utställningar. Hugo har varit hemma på tillväxt eftersom han fått tre cert och måste fylla två år innan han kan bli champion. Under tiden är det Smilla och Misty som fått följa med på utställningarna. Smilla lyckades att ta tre cert inom fyra veckor och fick sitt SE UCH i början av juli.

Samma dag fick vi även besök av hennes pappa Bhaskar Lhun-Po som jag skulle visa på Världsutställningen i Finland. Efter några veckors tränande på hemmaplan hade vi genrep i Jönköping där han lyckades bli bästa hane med Cert och Championat. Gissa om jag var glad och lättad att jag kunde visa honom så bra att han kunde lägga till SE UCH på sin långa lista av titlar.

Världsutställningen gick ganska bra. Bhaskar fick lämna ringen när det var tio hundar kvar i den gigantiska championklassen med 23 deltagare. Misty var en hårsmån från att bli placerad i championklass tikar, men fick nöja sig att bli femma av 16 tikar. I övrigt hade vi en underbar resa i goda vänners sällskap.

TTS Tånga Hed

Beckis - Bästa senior

TTS specialerna är alltid lika trevliga så jag brukar försöka få med så många av hundarna som möjligt. I år hade vi med fyra generationer på två grenar och totalt 10 hundar som skulle visas för Harriet Adeby.

Sigge och Bamsen var först ut. Jag visade Bamsen som visade sig från sin allra bästa sida och blev tvåa i klassen med HP. Sigge började väldigt bra men när det drog ut på tiden i hettan och han insett att brorsan stod bakom tappade han all koncentration och ville bara leka.

Unghanarna där Hugo var med var dagens största klass. En tredje plats (av nio) med HP är bra jobbat av honom. Beckis som egentligen är pensionär fick följa med idag och han visade att han fortfarande kan. Vinst i seniorklassen med HP och dagens bästa senior.

I pausen mellan hanar och tikar blev det som vanligt bl.a nedklippt klass. Inge fick välja vem han ville visa och valde då Maja som debuterade på utställning. En riktigt fin debut även om mamma Tracy knep förstaplatsen framför henne. Jättekul att Lasse & Eva och Barbro & Bertil tog med sig flickorna och var med så vi fick visa upp två mycket fint klippta tibbar.

Först ut av flickorna var Ida som blev trea i klassen, dock utan HP. Smilla placerade sig som trea i sin klass med HP och Misty blev tvåa i sin med HP. Trixie vann veteranklassen med HP och gjorde sedan repris på gårdagen med att bli tvåa bästa tik och bästa veteran.

Att jag var med i dagens siata klass hör inte till vanligheterna - jag brukar ju inte ha så många egenuppfödda hundar på en och samma utställning. Därför var det extra roligt att kunna visa upp en uppfödargrupp med hundar från fyra kombinationer från tre generationer där äldsta hunden är 11 år och yngsta ett år och man klart kan se typen rakt igenom gruppen. Jag är ofantligt stolt över att få en andra plats med HP på vår grupp.

Tyvärr blev det väldigt bråttom för oss att komma iväg hem. Inge var redan sen till ett viktigt möte så jag fick lifta med Mia och Ulle hem. Har jag missat någon så kommer här ett stort grattis till alla vinnare. Dessutom tusen tack till Mia och Ulle för att ni fanns där och hjälpte till.

Sist men absolut inte minst Christina jag vet inte vad jag hade gjort utan dig. Du bara är på rätt ställe och gör rätt saker precis hela tiden. Du läser mina tankar och servar mig på absolut bästa sätt medan jag springer in och ut ur ringen med hundarna. När det behövs en extra handler slänger jag över kopplet och du går in och visat hunden som om du aldrig gjort något annat. För mig är du ovärdelig - jag hoppas du vill följa med igen även om gammelgubben är pensionär.

SvKTR Tånga Hed

SvKTR specialerna brukar vara trevliga tillställningar, så också denna dag. Ashey Reid kom hela vägen från Australien för att dömma våra tibbar. Jag hade fem tibbar att visa så det blev stundtals lite stressigt. Först in med Anna L´s Sigge som vann juniorklassen med CK. Direkt därefter var der Hugos tur. Han placerade sig inte bland de nio unghundarna men fick Excellent. Förutom in och ut ur bästa hanhundsklassen med Sigge var det sedan lugnt fram till öppen klass tikar då det blev Smillas tur.

Även Smillas klass hade nio deltagare och hon tog en mycket hedrande andraplats med CK. Ett resultat som mamma Misty även fick i championklassen. Så blev det veteranerna och där stod Trixie som vinnare med CK. Hon lyckades även att ta hem en andraplats bland tikarna. När bästa veteran skulle koras blev det en halvsyskonfejd mellan Trixie och Malte som båda är Beckisbarn. Trixie sträckte lite extra på sig och stod som segrare.

I veteranfinalen som dömdes av Mark James vann hon BIS-1. Jag är så stolt över prinsessan och hennes avkommor som alla fick CK idag.

 

Hässleholm

Årets utställning i Hässleholm dömdes av rasspecialisten Torbjörn Skaar. Efter lite hitan och ditan med smaåkningen blev det jag och Lena som körde ihop. Med oss hade vi Hugo, Misty och Malte. Precis som vanligt funderade vi ju lite på våra chanser och kom fram till att Torbjörn brukar döma motsatt hur Paul dömer så då skulle Hugo ha bäst chanser.

Något som visade sig vara rätt gissat. För tredje gången i år vann Hugo sin klass med CK och blev trea bästa hane med R-Cert. Malte blev fyra bästa hane tillika bästa veteran. Misty blev trea i championklassen med CK. Eftersom regnet kom lagom till rasen var klar och det åretstod ganska många timmar innan finalerna bestämde Lena att skippa veteranfinalen denna gången. Itsället åkte vi ifrån ösregnet och hem till soliga Landvetter.

 

Lidköping

Med Charlotte Sandberg som domare var det ett måste att anmäla till Lidköping i år. Hon hade ju tidigare i år visat att hon gillar Hugo och Misty och Trixie har ju blivit BIR för henne förut.

Skulle alla få CK så behövde jag ju fler handlers så dagen till ära hade jag bett Frida följa med och då även hennes nye pojkväm Marcus som för första gången var på en hundutställning.

Idag var jag väldigt nervös när jag skulle gå in med Hugo som definitivt märkte detta och slarvade en hel del med rörelserna i unghundsklassen. Dock var han så välbyggd att han vann klassen med CK. Innan bästa hanhundsklassen passade jag på att gå, gå och gå med honom så att han lugnade ner sig och visade sig från sin bästa sida när det var dags att tävla om certet. Tur var väl det för han blev tvåa BH med Cert.

Smilla blev tvåa i unghundsklass, men Charlotte tyckte hon behövde växa på sig för att få ett CK. Trixie och Misty gjorde en repris på Västerås utställningen med att bli BIR/Bästa veteran respektive 2-a bästa tik.

Även veteranfinalen blev till stora delar en repris på Västerås. Trixie och en golden (dock inte samma som i Västerås) fick gå ett extra varv innan vinnaren skulle koras av Lisbeth Carlsson-Liljeqvist. Gissa om jag gick i taket när vinnaren ropades ut och det var min vackra Trixie.

Västerås

I år hade vi fått tidig bedömning i Västerås så jag och Inge stack iväg redan på lördag eftermiddag. Det kändes skönt att få sova på natten och hinna äta frukost ordentligt innan bedömningen. Domaren var en för mig okänd norrman vid namn Christian Geelmuyden. En ofantligt trevlig man både mot hundarna och oss utställare.

Hugo gjorde en repris på förra utställningen och sin klass med CK samt blev tre bästa hane med R-cert. Misty vann championklassen och Trixie veteranklassen, båda med CK. I bästa tik stod sedan mamma först med dottern på andra plats - kan det bli bättre?

Trixie tog sedan både BIR och bästa veteran. I veteranfinalen där det enormt många hundar var det Lisbeth Carlsson-Liljeqvist som dömde. Trixie sträckte på sig som hon brukar när det blir applåder runt ringen och blev utplockad till placering. Nu slog mitt hjärta dubbla slag. Fyran placerades och trean. Så fick vi och en golden gå ett extra varv innan vi blev placerade som BIS-2 veteran. Snacka om att jag blev lycklig över min vackra dam.

Trixie debuterar i veteranklass i Malmö

Till Malmö hade jag sällskap av Mia och Ulle eftersom Inge spenderade helgen i Norge. Vi hade sen bedömning eftersom vi bara hade tikarna med oss. Smillas klass gick på nolltid då domaren redan när vi kom in i ringen bestämt vem som skulle vinna. En hedrande andraplats meed CK för lilltösen blev dagens resultat.

Om unghundsklassen gick fort så blev championklassen raka motsatsen. Domaren Jerzy Olszewski hade väldigt svårt att bestämma ordningen på Gunillas Chessi, Misty och Jeanettes Bansil. Men efter en halvtimmas stående och gående runt i ringen hamnade vi i ovannämnda ordning alla med CK

Trixie som fyllt 8 år tidigare i månaden debuterade i veteranklassen som gick ungefär lika fort som unghundsklassen. Skillnaden var att nu stod vi på förstaplatsen. Bästa tikklassen vann Trixie och slutade sedan som BIM. Hon blev även bästa veteran.

Vad domaren i veteranfinalen dömde på vet jag inte. Han kände knappt på hundarna och tittade inte ens på deras rörelser. Det kändes som ett lotteri och på sådana vinner jag aldrig något. Dagens stora vinnare var väl Mia och Ulle som kom hem med var sin nyinköpt golvfön. Tack tjejer för all hjälp och alla goa skratt!

Crufts 2014

Årets resa till Crufts var nästan lika trevlig som förra året. I år hade vi bara med oss Trixie, men eftersom vi samåkte med Markus & Fredrik hade hon hundsällskap av Carla. I England börjar man med veteranerna vilket betydde att Trixie skulle in i första tikklassen. Vi kunde ägna förmiddagen åt att titta på många fina hanar och eftermiddagen åt resterande tikklasser. Enligt domaren var det väldigt många fina veterantikar i år. Utav dessa placerade hon Trixie som fyra. Inte dåligt när man tänker på att hon var den enda icke engelska hunden som placerade sig i år.

Resans engelska del gick mest i skrattens tecken. Vi är ju fyra knasbollar som hela tiden hackar på varandra om vi bara får en chans - rått men ack så hjärtligt. Vi åt och drack en massa gott. Speciellt söndagens engelska frukost (hos Mark & Glenn) med allt vad det innebär smakade underbart. Mark är en mycket duktig kock. Inte blev den sämre av att bli serverad tillsammans med en massa roliga historier från Glenn.

Fulla av mat och glada skratt började vi den långa innehållsrika hemresan. Hemresan var mycket väntan. Väntan i köer, väntan på bägraren, väntan på nytt däck m.m.

Tusen tack till Markus & fredrik för en toppen helg!

 

SvKTR Eskilstuna

Årets vinterspecial i regi av SvKTR dömdes av Annica Ulltveit-Moe. Eftersom hon tidigare visat att hon gillar min typ av tibbe bestämde vi att åka dit. Med oss hade vi Hugo, Smilla, Misty och Trixie. Hugo började med att vinna juniorklassen med CK. I bästa hanhundsklassen placerade han sig som trea och fick ReservCert. 

Eftersom jag hade med mig tre generationer flickor var det extra spännande att få höra vad Annica tycker om resultatet av mitt avelsarbete. Det gick alldeles utmärkt. Smilla blev tvåa i sin klass med CK, dock ingen placering i bästa tikklass fast R-certet fick ho ta med hem.

Misty och Trixie gick för sista gången tillsammans i championklassen där de placerade sig som etta och tvåa båda med CK. Trixie tog sedan hem bästa tikklassen med Misty på en tredjeplats. BIR rosetten fick hon sedan med sig av bara farten. För tredje gången på fyra år tog Trixie med sig den fina BIS-1 rosetten hem från denna utställning. Gissa om vi var nöjda med dagen?

---------------------------------------------

 

The SvKTR vintershow was judged by Annica Ulltveit-Moe this year. Since she have shown that she like my dogs before we decided to enter. We came with Hugo, Smilla, Misty and Trixie. First in the ring was Hugo vinning his class with CQ. He finished third best male with R-CAC.

This time I had tree generation of females which made it extra interesting to see what Annica thought of the result of my breeding. It went absolutely splendid. Smilla was second in her class with CQ. She was not placed in best bitch, but received the R-CAC.

For the last time Misty and trixie both competed together in championclass were they were placed first and second with CQ. Then Trixie became best bitch and Misty was third. Trixie also gained the BOB ribbon on the go. In four years this was the third time Trixie was BIS-1 on this show. Guess if we were happy!

 

Winter Dogshow in Finland

Jag och Inge åkte till Finland för att försöka få Misty till Internationell och Nordisk champion. Eftersom Misty är så fånig fick Hugo följa med som sällskap. Eftersom jag kom ihåg hur lite sömn jag fick förra gången på färjan till Finland blev det en lugn kväll med lite vin i hytten. Redan kl 7 finsk tid var vi av färjan på söndagsmorgonen och på utställningsplatsen. Inte ens p-vakterna var på plats, vilket jag förstår när det var -18 grader ute. Vi var först inne i hallen och det dröjde över en timma innan nästa utställare kom eftersom bedömningen började kl. 10.

Jag hann både att borsta ordning hundar, träna i ringen och sätta mig i stolen och sova en timma innan bedömningen började. Charlotte Sandberg som dömde hade ett gäng New Foundland före tibbarna så det var bara att sitta och njuta av dessa svarta nallebjörnar. Hugo visade sig som alltid på bordet, men det där med att gå på mattor som rör sig är inte riktigt hans grej. Tvåa i klassen med CK och en jättefin kritik är vi väldigt nöjda med.

Det var ju Misty som vi hoppades på. I championklassen tappade jag hoppet fullkomligt när den ena flotta championtiken efter den andra kom in i ringen, hua vad nervös jag blev. Misty hade redan när vi tränade på morgonen visat att hon trivdes i ringen så hon skötte sig exemplaristk. Jag själv var väldigt nöjd med hur hon rörde sig så det var extra roligt att senare läsa i kritiken att hon har hjuvliga rörelser (stavfelet gjorde det extra trevligt). När hon blev tvåa i klassen föll dock hoppet igen. Jag försökte kika i katalogen hos grannen, men hittade ingen titel på ettan. Bara att se glad ut och gå in i bästa tik, ett cert kunde vi ju få med oss hem.

Eftersom placeringarna i bästa tik blev de fyra från championklassen stod vi tvåa även här. Gissa om jag strålade när Tanja tog emot Cacib kortet och sedan gav det till mig. Hennes tik var redan Internationell champion (I Finland står titlarna efter hundens namn i katalogen). Tvåa bästa tik med både cert och Cacib - kan ju inte bli bättre. Vår lilla Misty kan nu lägga till titlarna SF UCH, NordUCH och C.I.B.

                         ---------------------------------------------------------------------------
 

Me and Inge went to Finland to try to gain the International and Nordic Champion title for Misty. Since Misty is so goofy, we brought Hugo as company. Since I remember how little sleep I got last time on the ferry to Finland , we had a quiet evening with some wine in the cab. As early as 7 am Finnish time we were off the ferry on Sunday morning and at the showground . Not even the parkingguards were in place, which I understand when it was -18 degrees outside. We were first in the showhall and it took over an hour before the next exhibitor arrived. The show started at 10.

I groomed both the dogs , practiced in the ring and sat in the chair and slept for an hour before the show started. The judge Charlotte Sandberg had a bunch of Newfoundland before the TT´s so it was just to sit and enjoy these black teddy bears. Hugo turned out as always on the table, but walking on carpets that move is not really his thing . We were happy with him being second in class with CK and a wonderful critique.


It was Misty as we hoped for. In the champion class , I lost hope completely when one beautiful champion bitch after another entered the ring , I became really nervous . Misty had already when we trained in the morning showed that she liked the ring so she showed very well . I myself was very happy with the way she was moving. It was extra nice to read in the critique that she has lovely movements (misspelling in Swedish made ​​it extra nice). When she came second in the class , I lost my hope. I tried to peek in the catalogue, but found no title on the winner. I´d just have to look happy and go into the best female class, we could still get the CAC.

Since the placement in best bitch was the same as in champion class , we were runner-up here too. Guess if I smiled when Tanja received CACIB card and then gave it to me. Her bitch was already International Champion (In Finland, the titles is written after the dog's name in the catalogue) . Second best bitch with both CAC and CACIB - can not get better. Our little Misty can now add the titles SF UCH , NordUCH and CIB

MyDog II

Trixie BIG-3

Dag två på MyDog dömdes av Hans Boelars från Holland. Samma hundar som gårdagen. Vi hoppades att Sigge skulle vara lite tröttare och därmed lite lugnare. Det gick jättebra när vi tränade, men när det blev på riktigt fanns ingen koncentration kvar hos Sigge och han hoppade mest runt. Trea i valpklass utan HP, men med en kalaskritik. Det är bara att försöka igen. Hugo behövde utvecklas lite mer så även han hamnade på en tredje plats utan CK. Men jag var väldigt glad för att han fick Excellent. Domaren var nämligen tämligen generös med de blå och gula banden.

I championklassen var vi lite taktiska så Markus gick in med Trixie och jag med Misty. Flickorna gjorde samma bedrift som dagen innan och hamnade som etta och tvåa bästa tik. Även denna dag blev Trixie BIR Hennes sjätte BIR på rad på MyDog fick jag höra. Wow vilket facit!

Markus visade Trixie i gruppen även denna dag. Tyvärr blev det stopp efter första gallringen med åtta kvar. Tusen tackt för all hjälp, hejarop, applåder och gratulationer! Utan er hade det inte blivit lika trevligt.

                                       ------------------------------------------------------------------------------------------------

Day two at MyDog were judged by Hans Boelars from Holland. I hav the same dogs entered as yesterday. We hoped that Sigge would be a bit more tired and therefore calmer today. It was great when we practiced, but when it became reality there was not any concentration left in Sigge and he mostly jumped around in the ring . Third in the puppy class without HP, but with a very good critique. We just have to try again. Hugo needed to be more developed he, too, ended up in third place without CK . But I was very happy because he got Excellent. The judge was in fact quite generous with the blue and yellow cards.

In champion class, we were a little tactical so Mark showed Trixie and I showed Misty . The girls made the same result as the day before and ended up as number one and two best female. Also on this day Trixie became BOB. Her sixth BOB in a row at MyDog I was told. Wow what a result!

Markus showed Trixie the group today as well. Unfortunately, she was shoerlisted of eight. Million Thanks for all help , cheers , applause and congratulations ! Without you round the ring it would not have been as nice.

My Dog I

2014 började utställningsåret på hemmaplan. Väldigt skönt att kunna åka till utställningen på en kvart. Karl-Erik Johansson var först ut att döma hundarna i år och vi hade med Hugo, Misty och Trixie. Dessutom skulle Sigge från senaste kullen också vara med.

Sigge tyckte att livet var störtkul och gjorde uppvisningen till en lek. Inte lätt för matte Anna att få till hans fina rörelser. Dock skötte han sig fint på bordet och slutade tvåa i valpklassen med HP. Hugo visade sig som alltid perfekt på bordet, men han gillade inte att mattorna bubblade sig här och där. Då måste man hoppa över. Tvåa i unghundsklassen med CK blev hans resultat.

Eftersom båda flickorna går i championklass tog jag Trixie och Inge visade Misty. Inte ett dugg ledsen när mor och dotter slutade etta och tvåa i klassen med CK. Denna placering behöll de i Bästa tikklass. Lite kul när domaren säger att han tydligen gillar min typ av tibbe då han inser att båda är mina och dessutom mor och dotter.

Trixie var i sitt esse och tog med sig den gul/röda BIR rosetten av bara farten. Eftersom jag tycker att Markus och Trixie gör sig så bra tillsammans i stora ringen bad jag honom att visa henne där, vilket han gärna gjorde. Redan i uppsamlingsringen såg Trixie till att domaren Nina Karlsdotter såg henne. Hon satte nosen i vädret som hon brukar göra, spände ögonen i domaren och följde henne med blicken när hon gick förbi. Nina replikerade med att - Ja, jag har sett dig! Inne i stora ringen blev Trixie utplockad bland 8 av ca 30 hundar. Gissa om jag vrålade när hon blev placerad som BIG-3!

                                               ------------------------------------------------------------------------------------

The showyear 2014 started nearly at home, only a 15 minutes drive to the show. Karl-Erik Johansson was todays judge. I had entered Hugo, Misty and Trixie. Sigge from our last litter was also entered.

Sigge thought life was a blast and made the show into a game. Not easy for his owner Anna to show his fine movements. However, he managed just fine on the table and finished second in the puppy class with HP. Hugo turned out as always perfect on the table, but he did not like when the mats bubbled up here and there. Then he had to jump over. Second in the intermediate class became his results.

Since both girls compete in champion class I took Trixie and Inge showed Misty. Not a bit sad when the mother and daughter finished first and second in class with CK. This position they retained the Best Bitch class. A little fun when the judge says he apparently likes my kind of tibbe when he realizes that both were mine and additionally mother and daughter.

Trixie was in her element and took the yellow/red BOB ribbon on the fly. Since I think that Markus and Trixie are showing so well together in the finals, I asked him to show her there, which he gladly did. Already in the collecting ring Trixie showed off to judge Nina Karlsdotter . She put the nose in the air as she always do, fixed his eyes on the judge and watched her as she passed. Nina replied with; - Yes, I have seen you! Inside the final ring Trixie became shortlisted among 8 of about 30 dogs. Guess if I screamed when she was placed as BIG-3!

 

Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS