I mitten av november tog jag med Sally till ett mycket vackert Kristiansund. En stad som ligger ute vid havet ungefär på ungefär samma breddgrad som Trondheim.
Resan upp gick över förväntan, trots nästan
11 timmars körning. Sally tog resan med ro och sov lugnt i buren hela vägen. En otrolig känsla att ena stunden befinna sig högst uppe på fjället mes snöklädda toppar runt omkring, gör att strax senare befinna sig
långt nere i en dal med så höga berg på var sida att man inte såg toppen.
Väl framme behövdes bara en kvarts bekantskap innan festfolket beslöt sig för att de gillade varandra. Efter fullbordat verk la
de sig till rätta under köksbordet, medan jag blev bjuden på underbart god middag. Jag och Sally fick äran att sova i Wenche och Björns fina husbil. Vi sov båda hur gott som helst.
Efter frukost och ännu ett
möte mellan hundarna var det så dags för den långa resan hem. Förutom kö genom Oslo som jag naturligtvis lyckades passera just i rusningstid gick allt som en dans.
Nu har det gått drygt två veckor sedan och
vi är väldigt hoppfulla. Först åt Sally väldigt mycket mer än vanligt i två veckor och senaste dagarna har hon lagt ner ätandet.
Här blir det väntan, väntan och väntan till slutet av januari,
då i förhoppningsvis får se lite resultat av resan.