Kennel Scapegrace

Nyheter

Valpar

Selmas tre svarta pärlor

I augusti fick Sally och Selma äntligen sina valpar. Sally fick en svart hane med vita tecken och en vit tik med svarta tecken. Två riktiga tjockeknoddar som snabbt växte och alltid har goa runda magar. Hemma i valplådan kallas de Hans och Greta.

Selma fick två tikar och en hane alla vackert svarta med lite vita tecken. Även dessa småttingar fick namn efter barnsagor. Från Saltkråkan hämtade jag Tjorven, Stina och Pelle.

När mammorna är ute får alla fem leka ihop i köket, något de alla gillar. Det blir full fart på dem alla trots att det skiljer en vecka på dem i ålder.

Valp planer 2020

Sally

Under april/maj hoppas vi kunna para Selma eller Sally. Kanke blir det båda.

Selma, eller Scapegrace Everglow som hon heter i stamtavlan har fått klart med kontrollerna på höfter och ögon. Eftersom allt såg bra ut har vi bestämt oss för att para henne så snart hon börjar löpa. Som pappa till kullen har vi bestämt oss för att använda Charlie - Scapegrace So What.

Sally visade ju att hon var en kanonmamma, och alla hennes fem valpar i förra kullen är supergoa hundar. Vi tänker därför para henne igen och denna gång har vi valt Anki Sjöbergs härliga Theo - Shadeacre Big Bang Theory som pappa.

Vi tror att dessa två kombinationer kan ge både trevliga och snygga hundar.

Valpar igen

Tipper

Nu är det dags att knyta ihop säcken och ta en kull ihop med Lena på kennel Dorje. Vår fröken Britta är tämligen rund om magen så här dryga veckan innan planerad nedkomst. Pappa är den trevlige engelsmannen Myrlea Under The Spell alias Tipper.

Tipper är en snygg kille som under de få månader han varit i Sverige lyckats bli Svensk och Dansk champion. Hälsomässigt är både Britta och Tipper fri på alla DNA tester och har både ögon och höfter UA.

Valparna växer

oj vad tiden går fort. Valparna är redan fem veckor. Nu börjar de bli riktiga små bustroll som ena stunden brottas med varandra, springer runt och undersöker allt som kommer i deras väg. För att en stund senare falla ihop i en hög på varandra och sova som små grisar. 

Närmaste veckorna blir det mycket social träning som gäller, så de är klara att flytta till egna hem om några veckor. Många besök är redan inbokade. De har börjat få gå ut på gräset för att lära sig att det är där man sköter sina behov. Det fanns mycket spännande saker man måste undersöka där ute. 

Valparna har kommit

Fredag 25 januari gick Sally från att vara familjens bäbis till att visa att hon är en väldigt duktig mamma. Mitt i natten kom först en nästan helt vit hane och en tik med samma teckning som sin mamma så när som på ett halvt svart huvud. Efter några timmars vila kom sedan en tiK och en hane, båda vita med svarta fläckar. Sedan la sig lugnet i lådan och vi var alla nöjda med de fyra små. vi la oss alla för att få lite sömn. Vid halv nio, efter en tur i trädgården kom Sally upp till de små. Dock la hon inte sig i lådan, vilket gav stora protester från de små. Döm om min förvåning när jag kom fram till Sally och såg henne fullt sysselsatt med att slicka ren en liten tik. 

Sally visade redan från början vilken duktig mamma hon är. Hon höll de första valparna tätt mellan framtassarna medan hon snurrade runt och krystade fram de andra. Hon håller koll så alla får mat och sedan sköter hon om dem minutiöst. Puttar ihop gänget då de ligger tätt intill varandra.

Det är så mysigt att se och höra de små liven!

I väntans tider

I mitten av november tog jag med Sally till ett mycket vackert Kristiansund. En stad som ligger ute vid havet ungefär på ungefär samma breddgrad som Trondheim. 

Resan upp gick över förväntan, trots nästan 11 timmars körning. Sally tog resan med ro och sov lugnt i buren hela vägen. En otrolig känsla att ena stunden befinna sig högst uppe på fjället mes snöklädda toppar runt omkring, gör att strax senare befinna sig långt nere i en dal med så höga berg på var sida att man inte såg toppen.

Väl framme behövdes bara en kvarts bekantskap innan festfolket beslöt sig för att de gillade varandra. Efter fullbordat verk la de sig till rätta under köksbordet, medan jag blev bjuden på underbart god middag. Jag och Sally fick äran att sova i Wenche och Björns fina husbil. Vi sov båda hur gott som helst. 

Efter frukost och ännu ett möte mellan hundarna var det så dags för den långa resan hem. Förutom kö genom Oslo som jag naturligtvis lyckades passera just i rusningstid gick allt som en dans.

Nu har det gått drygt två veckor sedan och vi är väldigt hoppfulla. Först åt Sally väldigt mycket mer än vanligt i två veckor och senaste dagarna har hon lagt ner ätandet.

Här blir det väntan, väntan och väntan till slutet av januari, då i förhoppningsvis får se lite resultat av resan.

Valpplaner

Charm i Hamar 2015

Under hösten har vi tänkt para vårt yrväder Sally. En fantastiskt rolig hund som vet precis hur långt hon kan gå i sina bus utan att vi skall bli arga på henne. Skulle någon, mot förmodan bli arg på henne vet hon exakt hur hon skall charma för att vi skall skratta åt henne istället.

Så fort jag fick ut Sally ur fosterblåsan när hon föddes, sa jag till Inge att henne kan vi inte sälja. Han blev genast förskräkt och undrade vad det var för fel på henne. Det var absolut inget fel på henne, hon var bara en exakt kopia av vår första OES - Cherry. De har samma teckning med ett svart öra på ett i övrigt vitt huvud, hals och framben och sedan svart på kroppen. 

Vi har tänkt linjeavla på Beckis - C.I.B NordUCH SE V-06 SF UCH Scapegrace I'm The One - som är mormors far till Sally. Den tänkta hanen Charm - NO UCH SE UCH Dhoki Apsos Enrique Iglesias är son till Beckis.

Charm är en väldigt snygg och trevlig hane som vi tror skall komplettera Sally på bästa sätt. Det är med stor spänning vi ser fram mot nya valpar i huset!

Bra start på året

2018 har börjat bra för våra fyrbentingar. På MyDog debuterade min och Erik Sjökvist lilla Selma i utställningsringen med att bli BIM-valp båda dagarna. Framtiden får utvisa om det där med utställning är någor för henne för hon var mer intresserad att spåra i mattan än att visa upp sig. Även Charlie och Misty var med och visade upp sig med blandade resultat.

Den som börjat året på absolut toppnivå är Britta som jag och Lena Larsman har tillsammans. Först åkte jag och Inge till Fredricia i Danmark och där blev hon DK UCH och BIR. Här fick Charlie förlja med som moralist stöd och han passade på att bli BIM. Veckan efter styrde vi bilen åt andra hållet, till Bö i Norge. Denna dag hade vi bara med oss Britta som lyckades bli NO UCH och BIM. 

Nu laddar vi för Crufts, där Charlie och Misty skall få vara med.